Teknikstöd i skolan och politik...

Hjälpmedelsinstitutet har nyligen gjort en undersökning över hur man kan hjälpa elever med kognitiva svårigheter i skolan att få bättre resultat med hjälp av kognitiva hjälpmedel. Flera medier, bl.a. Svenska Dagbladet och Lärarnas nyheter, har skrivit om detta och resultaten är mycket positiva. I sex månader följde man en grupp gymnasieelever med bl.a. koncentrationssvårigheter, minnesproblematik och elever med svårigheter att organisera sin dag och sitt arbete. När studien var klar upplevde 73 procent av eleverna att deras skolresultat förbättrats. Enligt samma undersökning skulle det kosta ca. 21.000 kr/elev för att ge rätt kognitiva stöd till rätt elev. Det här kan låta som en stor kostnad men faktum är att det är en kostnad som förr eller senare kommer att behövas. Min uppfattning är att ju tidigare vi kan gå in med rätt stöd för våra elever desto bättre förutsättningar kommer de att ha inför arbetslivet. Många som inte fått det stöd de behövt i skolan är fortfarande i behov av stöd och hjälp som vuxna. Man kanske har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden eller svårare att behålla en anställning. Vi kan gå in med arbetsmarknadsutbildningar, specialpedagogiskt stöd, hjälpmedel, anställningsstöd med mera och resurserna finns för dem som är i behov av det. Men varför finns det inte i skolan? Ska man behöva vänta tills man är vuxen och arbetssökande? Det tycker inte jag. Dessutom tror jag att vi skulle ha en större andel elever som går ut gymnasiet med godkända betyg än vad vi har i dag och en satsning på kognitivt stöd i skolan skulle också verka förebyggande när det gäller unga vuxna som hamnar i kriminalitet. När man ser till helheten så är inte 21.000 kr så farligt ändå.