Efter att ha läst ett tiotal bloggar där olika pedagoger och journalister skriver om användandet av bloggar i undervisningen har jag kommit fram till några slutsatser:
1) En blogg är lika mycket synintryck som text att förmedla. De bloggar som enbart bestod av text var inte alls lika intresseväckande vilket gjorde att jag inte fastnade för dem. De bloggar som använde sig mycket utav bilder och videoklipp var däremot mycket mer givande och inspirerande. T.ex. var bloggen "Jag lär mig teknik" en mycket intressant blogg som jag kommer att följa i och med att den hade så mycket olika typer av information, tips på hur man kan använda sig av detta i klassrummet samt mycket visuell information. Jag har länge funderat över, och testat, att använda mig av dataspel i undervisningen och blev särskilt intresserad av Vokis, Scratch och Purpose Games. Ska absolut testa detta med mina elever!
2) De bloggar som drevs av aktiva lärare var mer givande för mig än de som drevs av t.ex. Skolverket. Som pedagog är jag mycket mer intresserad av verkliga tips och idéer än visioner och fakta.
3) Liza Greczaniks blogg "Språkmakargatan" innehöll mycket bra idéer men för mig kändes den för personlig vilket jag inte har så mycket användning av i mitt yrke.
Har börjat förstå vidden av bloggar och en massa roliga projektidéer dyker upp i mitt huvud. Som tur är för mig kommer mina sjuor att få en varsin dator i nästa vecka. Då kan jag på allvar testa lite av dessa. Ska bli så roligt!
Precis som dig så tycker jag om när sidorna består av mer än bara text. Det känns mer eller mindre som ett krav för att man överhuvudtaget ska bli intresserad, och jag tror inte vi är ensamma…
SvaraRaderaJag tyckte också om bloggen "Jag lär mig teknik". Framförallt tror jag att jag lockas av dessa bloggar med mycket tips och trix och massor av idéer. Lite som ett stort smörgåsbord!